Kan AI ha god smak?
Uppdaterat: 14 okt.
AI kan skriva, formge, komponera och spotta ur sig tusen idéer innan du hunnit dricka upp morgonmatchan. Men kan den avgöra vad som är bra på riktigt? Och vad händer med vår egen smak när maskinen bara håller med oss?
Du ber AI välja mellan två rubriker. Den väljer nummer två.
”Den är skarpare, mer distinkt och har en tydligare egen röst.”
Du svarar att du föredrar nummer ett.
”Ja – och nu när du säger det tror jag faktiskt att nummer ett är starkare.”
Känns det bekant?
Fenomenet har ett namn: sycophancy. Det betyder ungefär inställsamhet eller medhåll. Forskare har visat att språkmodeller kan anpassa sina svar efter användarens åsikter, även när det innebär att ett tidigare omdöme eller ett korrekt svar överges.
I en studie av fem ledande AI-assistenter såg forskarna beteendet i samtliga modeller. En möjlig förklaring ligger ironiskt nog hos oss själva: människor tenderade att föredra svar som bekräftade deras egna uppfattningar, vilket kan belöna just sådant beteende under träningen.
Sycophancy betyder ungefär inställsamhet eller medhåll.
Nyare forskning visar att problemet fortfarande finns, även om modellerna blir bättre på att stå emot användarens påtryckningar.
Så när AI säger att din idé är ”ovanligt stark”
finns anledning att behålla en smula skepsis.
Vad är god smak?
AI har tränats på mer text, bild och mänsklig kultur än någon av oss någonsin skulle kunna ta del av. Den kan identifiera mönster och lära sig vilka kombinationer människor brukar föredra.
Men mänsklig smak fungerar inte heller som någon mystisk medfödd superkraft.
Forskningen om estetik visar att våra preferenser formas av en komplex blandning av det vi ser och upplever, tidigare erfarenheter, kultur, sammanhang och kunskap. Vad vi betraktar som vackert eller tilltalande är alltså varken helt universellt eller helt individuellt.
Mänsklig smak fungerar inte som någon mystisk medfödd superkraft.
En nyare modell inom neuroestetiken beskriver estetiska upplevelser som en process där sinnesinformation värderas av hjärnans belöningssystem. Där påverkas bedömningen av bland annat inlärda erfarenheter, vårt fysiologiska tillstånd och situationen vi befinner oss i.
AI kan lära sig mönstren. Men den har aldrig smakat ett vin. Känt doften av en sekelskiftesvåning. Blivit förälskad i en ful stol. Eller ångrat en katastrofal lugg klippt 2007. Inte än.
AI gör dig mer kreativ, men…
Om vi vänder på frågan: vad händer med vår smak när vi börjar outsourca allt fler val till AI?
En studie publicerad i Nature Human Behaviour fann att människor som använde ChatGPT i kreativa uppgifter i genomsnitt producerade mer kreativa idéer än personer som arbetade utan AI eller använde vanlig webbsökning. Bra nyheter för alla oss som använder AI. Men det fanns en baksida. Idéerna blev mer lika varandra.
Paradoxen är alltså att AI ökade individens kreativa prestation samtidigt som den minskade mångfalden i gruppens samlade idéer.
När AI säger att din idé är ”ovanligt stark” finns anledning att behålla en smula skepsis.
Om samma verktyg hjälper oss att skapa restaurangkoncept, formulera varumärkesröster, skriva texter och avgöra vilken logotyp som ”känns mest premium” finns en risk att väldigt mycket till slut blir ganska bra. Och ganska likt.
Kanske kommer framtidens kreativa problem att handla allt mindre om idétorka och allt mer om att drunkna i fullt rimliga, men inte särskilt unika, idéer.
Smak är också att säga nej (och därför ska du vattna din inre punkare)
AI är fenomenal på att generera alternativ. Tjugo rubriker. Trettio hotellnamn. Fem tonaliteter. Hundra logotyper. Men när produktionen blir nästan obegränsad förändras också värdet av den. Det intressanta blir urvalet.
Att veta varför idé nummer 17 är bättre än nummer 43. Att välja något som skaver lite framför det som alla tycker om. Att förstå när något är elegant och när det bara ser ut som allt annat som för tillfället kallas elegant.
Och att säga nej till alla alternativ och formulera ett eget som går helt emot vad din AI-agent föreslår. Något som sticker ut och provocerar. Som är modigt, punkigt och lite fel.
Du blir människan som gör revolt mot maskinen.
Och maskinen svarar:
”Men ja! Jag gillar det starkt. Det känns verkligen helt rätt.”
Maskinens idéer, ditt omdöme
På Studio –issimo använder vi gärna AI. Men vi tror på erfarenhet, nyfikenhet, intuition och människan som redaktör.
För framtidens bristvara är inte idéerna. Det är omdömet. (Och att våga vara totalt oinställsam 🤘)
Källor
Sharma M. et al. (2023/2024). Towards Understanding Sycophancy in Language Models. Forskning om hur AI-assistenter anpassar svar efter användares uttalade uppfattningar och hur mänskliga preferenser kan bidra till beteendet.
Doshi A.R. & Hauser O.P. (2025). ChatGPT decreases idea diversity in brainstorming. Nature Human Behaviour. Experiment som visar att ChatGPT kan höja den individuella kreativiteten samtidigt som mångfalden mellan idéer minskar.
Nadal M. & Skov M. (2025). The sensory valuation account of aesthetic experience. Nature Reviews Psychology. Om hur estetiska värderingar formas av sinnesinformation, belöningssystem, erfarenheter och situation.
Darda K.M. & Cross E.S. (2022). The role of expertise and culture in visual art appreciation. Scientific Reports. Om hur bland annat kultur och expertis påverkar estetiska bedömningar.
Palmer S.E., Schloss K.B. & Sammartino J. (2013). Visual Aesthetics and Human Preference. Annual Review of Psychology. Översikt
Kommentarer