Kan man sakna en breddgrad?

En plats kan kännas annorlunda i kroppen. Det är vetenskapligt bevisat. Beror det på jordens magnetfält, antal soltimmar, gravitationen eller helt enkelt den sensoriska miljön? Det här säger forskningen.

Det börjar ofta som en känsla. Du kliver av planet efter några dagar vid Medelhavet och Stockholm känns… tyngre. Inte bara kallare och mörkare utan mer som om någon har skruvat ner energin ett par snäpp.

Men kan en plats påverka oss rent fysiskt? Det korta svaret är ja. Det längre svaret börjar med gravitationen, tar en runda kring jordens magnetfält, ett pitstop vid solen för att landa i våra egna sinnen.

Vi väger mer i norr.

Ja, faktiskt. Men bara ytterst lite. Jorden är inte helt rund och dessutom roterar den. Det gör att den effektiva gravitationen varierar något beroende på var på planeten vi befinner oss och generellt är starkare närmare polerna än ekvatorn. Så känslan av att vara tyngre längre norrut är (åtminstone rent fysikaliskt) inte helt tagen ur luften.

Forskarna kunde se på deltagarnas alfaaktivitet i hjärnan när magnetfältets riktning ändrades.

Det finns en model (NOAA World Magnetic Model) som beskriver hur jordens magnetfält varierar över planeten, i både styrka och riktning beroende på var vi befinner oss. Den visar att den elektromagnetiska miljön förändras när vi förflyttar oss över jordklotet men frågan är hur vi märker av det?

I en uppmärksammad studie från Caltech utsattes människor för kontrollerade förändringar av magnetfält med ungefär samma styrka som jordens eget. Forskarna kunde se på deltagarnas alfaaktivitet i hjärnan när magnetfältets riktning ändrades. Men deltagarna själva rapporterade att de inte märkte av dem.

Vissa djur har även de en bevisad förmåga att uppfatta jordens magnetfält och har lärt sig att navigera efter det. Fåglar använder det vid migration och den australiska bogongfjärilen flyger upp till tusen kilometer till alpina grottor den aldrig tidigare besökt med hjälp av både stjärnhimlen och jordens magnetfält.

Så om du känner dig tungsint och melankolisk i norr kanske det är din alfaaktivitet i hjärnan påverkad av magnetfältet, som ber dig att emigrera söderut. 

Men om det bara är under vinterhalvåret som känslan kommer, är det möjligen en annan faktor som väger tyngre. Ljuset.

Kroppen bryr sig om var på jorden den befinner sig.

Var mår vi som bäst?

När ljus träffar näthinnan skickas information också till hjärnans biologiska klocka. Därifrån påverkas en rad processer som styr bland annat sömn, vakenhet, hormoner och humör. Modern forskning beskriver ljuset som en av våra viktigaste så kallade zeitgebers – tidgivare – som synkroniserar kroppens dygnsrytm med världen omkring oss.

Palermo ligger runt den 38:e breddgraden. Stockholm runt den 59:e. Drygt tjugo grader låter kanske inte särskilt mycket. Men för kroppen innebär det stora variationer mellan ljus och mörker över året.

Forskningen visar tydliga samband mellan ljus, dygnsrytm, sömn och hur vi mår. När vår biologiska klocka hamnar ur takt kan det påverka både humör och energinivå.

Och 2025 kom en ny pusselbit. En analys av 24 studier med totalt 32 866 deltagare fann ett samband mellan högre breddgrad och förekomsten av seasonal affective disorder, SAD.

Det betyder inte att alla svenskar är vinterdeprimerade. Men det stärker idén att latitud och dess extrema variationer i ljus faktiskt kan spela roll för hur människor mår.

En siciliansk piazza en septemberkväll är inte bara en vackrare version av Sergelstorg.

Vilken breddgrad mår vi då bäst på då? Någon sådan magisk parallell har forskningen inte hittat. Ännu. Hur vi påverkas av ljuset skiljer sig mellan individer och formas också av livsstil, klimat och hur mycket dagsljus vi exponeras för. Men en sak vet vi: kroppen bryr sig om var på jorden den befinner sig.

Det som skiljer människan från maskinen.

Till skillnad från dagens hårt arbetande AI-agenter kan vi människor uppleva världen genom flera sinnen. Och tillsammans skapar de en sensorisk miljö som kroppen hela tiden försöker anpassa sig till. Hur mycket vi går, sitter inne, möter andra människor och vistas utomhus förändras även det med klimat och kultur.

En siciliansk piazza en septemberkväll är inte bara en vackrare version av Sergelstorg. Den kan innebära varmare luft mot huden, människor omkring dig, matdofter, rörelse, ljud och starkare solljus tidigare under dagen. Kroppen registrerar allt det.

Kan man sakna en breddgrad?

Kanske. Inte i betydelsen att människan biologiskt hör hemma på en specifik parallell. Men efter många år på en plats vänjer vi oss vid dess rytm. När solen går upp. Hur starkt ljuset är. När människor äter. Hur länge kvällen pågår. Hur mycket av livet som sker utomhus.

Det vi kallar hemlängtan eller längtan bort kan därför vara något rent kroppsligt. Man kanske inte bara saknar espresson, språket eller ett visst sätt att leva. Man saknar hur kroppen kändes där.

Svaret på frågan om vi kan bevisa den nordiska tungsintheten med hjälp av jordiska fenomen är ja, delvis. Gravitationen gör oss aningen tyngre, magnetfältet registreras av hjärnan och ljuset påverkar både vår biologiska klocka och hur vi mår. Men allra mest handlar det om hela den värld våra sinnen tar in. 

---

Vi minns det vi känner

Vi tror på upplevelser som känns, inte bara syns. På Studio –issimo utforskar vi hur sinnen, berättelser, platser och små detaljer tillsammans formar hur till exempel en varumärkespersonlighet eller en destination upplevs – och vad vi minns av den.

Källor

Kim K. et al. (2025). Global prevalence of seasonal affective disorder by latitude: A systematic review and meta-analysis. Journal of Affective Disorders, 390, 119807. 24 studier och 32 866 deltagare.

Stewart D. & Albrecht U. (2025). Beyond vision: effects of light on the circadian clock and mood-related behaviours. npj Biological Timing and Sleep. Översikt över hur ljus påverkar dygnsklockan och beteende.

Walker W.H. II et al. (2024). Circadian rhythms and mood disorders: Time to see the light. Neuron. Översikt över sambanden mellan dygnsrytm, ljus, sömn och humör.

Blume C., Garbazza C. & Spitschan M. (2019). Effects of light on human circadian rhythms, sleep and mood. Somnologie. Översikt över hur naturligt och artificiellt ljus påverkar människans dygnssystem.

Wang C.X. et al. (2019). Transduction of the Geomagnetic Field as Evidenced from alpha-Band Activity in the Human Brain. eNeuro. Experimentell studie av hjärnans respons på förändringar i magnetfält av jordliknande styrka.