Föds man med näsa för vin?

Någon känner svarta vinbär, ceder och en antydan till läder. Du känner vin. Har personen en bättre näsa, mer tränade sinnen eller bara större självförtroende?

---

Att prova vin kräver flera förmågor samtidigt. Du ska upptäcka smaker och dofter, skilja dem åt, känna igen dem och sätta ord på upplevelsen. Sedan ska du dra slutsatser.

Vi har olika biologiska förutsättningar. Men skickligheten handlar också om erfarenhet, uppmärksamhet och hur vi tränar.

Genetik: vi får olika förutsättningar

Gener påverkar hur våra smak- och luktreceptorer fungerar. Samma doftämne kan vara tydligt för en person och svagare för en annan. Skillnaderna gäller ofta specifika ämnen. Du kan vara känslig för en doft utan att ha en särskilt känslig näsa för allt annat.

Att känna något starkt hjälper inte alltid till att förstå vad det är.

Ett exempel är genen TAS2R38, som påverkar hur vi uppfattar vissa bitterämnen. Men extra känslighet för just dessa ämnen säger inte i sig hur skicklig du är på att analysera ett vin i sin helhet.

Genetiskt är det alltså mer komplicerat än att någon föds med ”starka sinnen”. Att känna något starkt hjälper inte alltid till att förstå vad det är.

ADHD: när intrycken tar större plats

Personer med ADHD har oftare annorlunda sätt att reagera på sinnesintryck. En doft kan ta stor plats och vara svår att bortse från. Men det betyder inte automatiskt att näsan är bättre på att upptäcka eller identifiera den.

Sinnena har ingen gemensam volymknapp.

En forskningsöversikt från 2025, med 30 studier och över 5 000 deltagare, fann både större känslighet, mer undvikande av intryck, mer sökande efter stimulans och att vissa intryck lättare gick obemärkta förbi. Det kan låta motsägelsefullt. Men sinnena har ingen gemensam volymknapp.

Att störas av en parfym är något annat än att kunna identifiera dess doftämnen. För vinprovningen kan det snarare vara en utmaning. Den praktiska frågan blir: under vilka förhållanden kan du koncentrera dig på drycken i glaset?

Erfarenhet: näsan behöver något att känna igen

Du känner igen kaffe för att du har doftat på kaffe tusentals gånger. Vinets aromer behöver också referenser.

I en studie var vinexperter bättre än nybörjare på att känna igen dofter, trots liknande känslighet för att upptäcka dem. Andra studier visar skillnader mellan ovana vinprovare, sommelierstudenter och yrkesverksamma sommelierer i hur de känner igen och benämner vinrelaterade dofter.

Erfarenheten ger dig fler hållpunkter. ”Något fruktigt” kan med tiden bli ”citrus”, sedan ”citron” och kanske ”citronskal”. Precisionen växer fram.

Träning: använd sinnena med avsikt

Forskning visar att doftträning kan förbättra förmågan att identifiera dofter. Hur mycket träningen hjälper varierar mellan uppgifter och doftämnen. En vältränad näsa blir inte automatiskt bättre på allt.

Du behöver inte vin för att öva. Blombuketten, fruktskålen och kryddhyllan är en bra start.

Doftträning i ditt eget kök

Dofta på råvaror. Citron, äpple, kaffe, örter och kryddor. Försök beskriva doften och återkom till den senare. Kan du känna igen den utan att se vad det är?

Jämför sida vid sida. Två viner gör skillnader lättare att undersöka. Vilket känns syrligare? Vilket har mer strävhet? Var finns skillnaden?

Skriv innan ni pratar. Anteckna några egna intryck innan någon annan börjar rabbla aromer. Annars är det lätt att plötsligt hitta samma krusbär som resten av bordet.

Prova igen. Återvänd till ett vin eller en doft. Undersök vad du känner igen och vad du vill ompröva.

Du behöver heller inte vin för att öva. Blombuketten, fruktskålen och kryddhyllan är en bra start.

Förväntningar: hjärnan har redan börjat prova

Det vi ser påverkar det vi tycker oss känna. I en uppmärksammad studie beskrev deltagare ett vitt vin med ord förknippade med rött vin när forskarna hade färgat det rött.

Även en kunnig provare tar med sig förväntningar till glaset. Blindprovning är därför ett användbart sätt att undersöka sina slutsatser. Vad hittar du när druva, producent och ursprung försvinner? Och vad får dig att ändra uppfattning när du ser etiketten?

en skicklig vinprovare kan säga ”jag vet inte” men ändå föra ett kunnigt resonemang.

Vad betyder det att vara duktig?

Att gissa rätt vingård kan vara imponerande. Men en skicklig vinprovare kan också beskriva skillnader tydligt, motivera sin bedömning och säga ”jag vet inte” men ändå föra ett kunnigt resonemang.

Så, genetiken påverkar vad du uppfattar men det är träningen som hjälper dig att känna igen och förstå det. Och utan nyfikenhet kommer du ingenstans.

Källor

• Genetik och lukt: Trimmer med flera (2019), Genetic variation across the human olfactory receptor repertoire alters odor perception, PNAS. Om hur genetiska variationer påverkar upplevelsen av enskilda doftämnen.

• Genetik och bitterhet: Behrens med flera (2013), Genetic, functional, and phenotypic diversity in TAS2R38-mediated bitter taste perception, Chemical Senses.

• ADHD och sinnesintryck: Jurek med flera (2025), Sensory Processing in Individuals With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Compared With Control Populations: A Systematic Review and Meta-Analysis, JAACAP. Översikten handlar om sensorisk bearbetning, inte om skicklighet i vinprovning.

• Vinexpertis: Parr, Heatherbell och White (2002), Demystifying Wine Expertise, Chemical Senses, samt Zucco med flera (2011), Labeling, Identification, and Recognition of Wine-Relevant Odorants, Perception. Studier som jämför experter och mindre erfarna provare.

• Doftträning: Morquecho-Campos med flera (2019), Achieving Olfactory Expertise: Training for Transfer in Odor Identification, Chemical Senses.

• Färg och förväntningar: Morrot, Brochet och Dubourdieu (2001), The Color of Odors, Brain and Language.